Biodling i små kupor

Sedan spridningen av varroakvalstret är det lätt att tro att bina inte skulle klara sig utan biodlarens hjälp. Det finns dock ett flertal rapporter om vilda bisamhällen som överlever utan mänskligt ingripande trots varroaangrepp. Arnot Forest i nordöstra USA är ett väl dokumenterat exempel där bin av europeiskt ursprung bor i ihåliga träd.1,2 Hur klarar sig de vilda bisamhällen i Arnot Forest mot varroakvalstret?

Den första tanken var att bina i Arnot Forest måste ha utvecklat rensningsbeteendet VSH (Varroa Sensitive Hygiene) för att hålla angreppsgraden under kontroll.1 Detta visade sig dock inte vara fallet. Inte heller består populationen av bisamhällen i Arnot Forest av svärmar från bigårdarna i området.2 Tredje gången gillt, undersöktes om den jämförelsevis liten volym av ihåligheten som bina väljer som bostad,3 i kombination med svärmning, förebygger den explosiva tillväxten av kvalsterpopulationen.4

I den ovannämnda undersökningen jämfördes en grupp bisamhällen i små bikupor av 42 liter volym, som fick svärma fritt, med en grupp bisamhällen från samma bigård där kupvolymen utökades upp till 168 liter och drottningceller revs bort. Efter två år hade de stora bisamhällena tre gånger mer kvalster per bi än de små samhällena, med det talande resultat att de flesta stora bisamhällena dog den följande vinter medan de flesta små samhällena fortsatte att leva.4

Fortsätt läsa ”Biodling i små kupor”

Om binas reaktion på rök

Rökpusten är en del i biodlarens standardutrustning och används för att lugna bina vid arbetet i kupan. Det visar sig dock att binas reaktion på röken har missförståtts.1

Rök har används sedan länge som hjälpmedel inom biodlingen vilket till exempel visas på över 3000 år gamla ritningar i Egypten.2 Binas uppenbara reaktion på lukten av rök är att försvinna bland vaxkakorna och äta sig mätta på honung. Detta beteende förklaras vanligtvis med att bina förbereder sig på att fly bostaden för att komma undan från elden. Som vid svärmningen skulle de fyllda honungsblåsorna då behövas som energikälla för flytten och etablering av den nya bostaden. Av olika skäl är denna förklaring inte realistisk.1

Fortsätt läsa ”Om binas reaktion på rök”

Hur biodlingen påverkar varroaangreppet

Aktuell forskning visar att väl etablerade biodlingsmetoder, som placeringen av bisamhällen bredvid varandra, leder till ett ökat varroaangrepp.1,2 Orsaken är att varroakvalstren har lätt att sprida sig mellan samhällen vilket evolutionärt har en förödande effekt på kvalstrets egenskaper.

Man kan undra varför varroakvalstret kan vara så pass skadligt att det tar död på ett bisamhälle inom bara ett par år.3 Bisamhället är ändå varroakvalstrets värd utan vilken kvalstret inte kan överleva. För att förstå detta måste man vidga vyerna. Det räcker att se någon meter åt sidan. Där finns nämligen redan nästa kupa i bigården.

Fortsätt läsa ”Hur biodlingen påverkar varroaangreppet”