En fråga om liv och död

Kunskapen har den fascinerande egenskapen att hela tiden utvecklas. Teorier och förklaringar som vi trodde på för några år sedan motbevisas och ersätts med nya. Genom tiderna leder denna utveckling till att vi förstår mer och mer av sammanhangen i vår värld. Inom biodlingen lever en särskild förklaring fortfarande kvar trots att man vet bättre åtminstone sedan artonhundratalet.1 Det är dags att ersätta denna med en ny.

Människans förståelse av bisamhället har genomgått många vändningar. Under medeltiden ansågs det till exempel att bisamhället styrs av en kung.2 Senare upptäckte man att kungen faktiskt är en hona som då kallades för drottningen. I dag vet man att drottningen egentligen är ett av de hårdast arbetande bina i samhället. Dessutom styrs samhället inte av drottningen, utan av vartenda bis reaktion på sin omgivning.3 En mindre vilseledande beteckning på drottningen skulle i dag därför vara fertilt arbetsbi.

Denna artikel handlar om ett annat missförstånd som envisas med att leva kvar även i dag. Fortsätt läsa “En fråga om liv och död”

Om drottninggelé

Drottninggelé anses vara binas supermat som avgör om ett befruktat ägg blir en drottning eller bara ett arbetsbi. Ny forskning tyder dock på att detta är bakvänt.1

Arbetsbina kan framställa en fodersaft med speciella körtlar i huvudet som används för att mata yngeln med. Redan de första dagarna efter äggen kläcks skiljer sig sammansättningen av fodersaften för drottninglarver, arbetarlarver och drönarlarver.2 Dessutom blandas sedan pollen in i arbetar- och drönarlarvernas foder. Arbetarlarven får arbetargelé, drönarlarven drönargelé och drottninglarven matas med drottninggelé.
Fortsätt läsa “Om drottninggelé”

Binas drömbostad – del 2

Den första delen om binas drömbostad handlar om det ihåliga trädet och de termiska egenskaperna av de tjocka träväggarna. Det visade sig att väggarna i sig redan ger ett effektivt skydd mot kyla, hetta och temperaturändringar. I denna artikel kollar vi in i trädet för att se hur boet är utformat och vilka termiska egenskaper och möjligheter denna formen medför.

Hålighetens form

Ihåliga träd förekommer i stor variation med bland annat olika volym, ingångar och höjd från marken. Just vilka håligheter bina är ute efter i nordiskt klimat har undersökts i ett flertal studier.1,2 I den skalenliga ritningen visas ungefärliga medelvärden av de undersökta biträden. För att dubbelkolla att de funna egenskaperna verkligen föreställer binas preferens undersöktes dessa var för sig med hjälp av 250 speciellt framtagna svärmfångstkupor. Dessa kupor sattes upp parvis med bara en skiljande egenskap där inflyttningen av en bisvärm visade binas val.
Fortsätt läsa “Binas drömbostad – del 2”