Superbiodling

Vi tar fokus på biets bästa utan inriktning på avkastning från det honungsbina producerar för sina bisamhällen. Vi vill förmedla kunskaper och tekniker för att gynna honungsbiet och dess ekologiska nisch och kontext med syfte att öka naturens mångfald för mångfaldens skull inte människans. Det kan jämföras med viltvård och återskapandet av ”naturliga” miljöer för vilda honungsbin. Honungsbin och andra pollinatörer är under hot, anledningarna är många som t.ex. kemikaliesamhället, industrijordbruk och likritningen genom domesticering och den ökade fragmenteringen av naturen.

Fortsätt läsa “Kurs i vegansk apikultur”

Människans förståelse av bisamhället har genomgått många vändningar. Under medeltiden ansågs det till exempel att bisamhället styrs av en kung.² Senare upptäckte man att kungen faktiskt är en hona som då kallades för drottningen. I dag vet man att drottningen egentligen är ett av de hårdast arbetande bina i samhället. Dessutom styrs samhället inte av drottningen, utan av vartenda bis reaktion på sin omgivning.³ En mindre vilseledande beteckning på drottningen skulle i dag därför vara fertilt arbetsbi.

Denna artikel handlar om ett annat missförstånd som envisas med att leva kvar även i dag. Fortsätt läsa “En fråga om liv och död”

Arbetsbina kan framställa en fodersaft med speciella körtlar i huvudet som används för att mata yngeln med. Redan de första dagarna efter äggen kläcks skiljer sig sammansättningen av fodersaften för drottninglarver, arbetarlarver och drönarlarver.² Dessutom blandas sedan pollen in i arbetar- och drönarlarvernas foder. Arbetarlarven får arbetargelé, drönarlarven drönargelé och drottninglarven matas med drottninggelé.
Fortsätt läsa “Om drottninggelé”