Om binas reaktion på rök

Rök har används sedan länge som hjälpmedel inom biodlingen vilket till exempel visas på över 3000 år gamla ritningar i Egypten.² Binas uppenbara reaktion på lukten av rök är att försvinna bland vaxkakorna och äta sig mätta på honung. Detta beteende förklaras vanligtvis med att bina förbereder sig på att fly bostaden för att komma undan från elden. Som vid svärmningen skulle de fyllda honungsblåsorna då behövas som energikälla för flytten och etablering av den nya bostaden. Av olika skäl är denna förklaring inte realistisk.¹

En äggläggande drottning kan inte flyga och måste därför bantas ned innan svärmning.³ Om ett bisamhälle skulle fly sin bostad med bara några minuters förvarning skulle den alltså förlora drottningen och på så vis gå under. Röken stör dessutom binas kommunikation via feromoner vilken används i koordineringen av svärmningen.⁴ Den ursprungliga bostaden hos honungsbin i nordiska klimat, det ihåliga trädet, ger ett utmärkt skydd mot eld då det har tjocka väggar och en liten ingång.⁵ Binas vingar däremot skulle skadas redan vid minsta kontakt med eld.

Vad är då honungsbinas strategi att överleva en brand om det inte fungerar att fly från sitt bo? Hur samhällen av honungsbin reagerar på eld har nyligen undersökts i Sydafrika.¹ Där lever kapbiet, vilket tillhör samma art som våra bin, Apis mellifera. På grund av bristen på ihåliga träd bor kapbiet främst under stenar där den bygger flera millimeter tjocka väggar av propolis för att minska ingången till boet. Det visar sig att bisamhällena stannar kvar i sitt bo istället för att fly när det uppstår en brand.

Foto: Jenni Cullinan, ujubee.com — Ett bisamhälle som har överlevt en brand. (Foto: Jenny Cullinan, ujubee.com)

Reaktionen att krypa ner bland vaxkakorna långt in i boet har därmed syftet att komma undan från branden. Som visas på fotot kan även en del av vaxkakorna förtäras av elden. Efter en omfattande brand finns det dessutom inga blommor kvar som levererar nektar och pollen. Att fylla honungsblåsorna är därför binas sätt att förbereda sig på flera veckor utan mat tills naturen har återhämtat sig och blommar igen.

Efter att honungsblåsorna har blivit fyllda minskar bina sin aktivitet, vilket gör att de verkar lugna. Bisamhället förbereder sig dock för en livshotande situation med risken att bli kvävd av röken, bränd av elden eller att svälta ihjäl av bristen på näring. Med näringsbristen efter en brand blir bina tvungna att begränsa eller även ställa in yngelproduktionen. Yngel och ägg kan då vara den ända proteinkällan som kan ätas upp i en form av kannibalism.⁶

Med kunskapen att bina försöker överleva en brand genom att stanna kvar i boet behöver biodlaren inte vara orolig att bina flyr från kupan vid användningen av rökpusten. Då lukten av rök stör processerna i kupan rekommenderas det att använda rökpusten sparsamt, bara vid behov och inte preventivt. Olika bisamhällen kan reagera olika vid samma tid på året och samma bisamhälle kan reagera olika vid olika tider på året. Vid varmt väder kan små mängder vatten sprejas som ett alternativ. För att minska störningen från början kan biodlaren optimera arbetet i kupan och dra ner på antal och omfattningen av ingrepp till bara det nödvändigaste. Mycket av vad som sker i bikupan går även att få reda på utan ingrepp genom att observera och lyssna på bisamhället.⁷

The voice of the bees. This colony has survived fire, winter rains and gale-force winds. Here they are, late afternoon and looking strong. (Please click HD for better viewing.)

Opslået af Ujubee på 5. september 2015

Källor

Fortsätt läsa: